M-kullens kurs, tredje tillfället

Idag hängde Gunilla med för att gå passiv med Grappa, så vi hade sällskap i bilen - jättekul! Vi var fyra ekipage som jobbade idag: de övriga tre var Lotta med Duffie, Eva med Scott och Linnéa som hade med sig Doris, för Carron och de övriga har fått kennelhosta, och så ytterligare ett passivt ekipage, Bobo med Chech.

Dagens tillfälle innehöll två övningar. Vi började med att gå bakom skytten med lite kast och en markering och ett s.k. riktat närsök till varje hund. Varje ekipage gick två varv efter Jörgen, ett varv som första hund - alltså den som skulle jobba om Jörgen bestämde att hunden skulle apportera, och ett varv som andra hund sist i ledet och passiv hela tiden. Efter fikapausen fick hundarna göra ett nkl-sök med fem vilt och även här ett riktat närsök. Eftersom närsöket hade hamnat lite tokigt i vind så fick alla hundarna vittring på det medan de var i söket och hämtade även denna sjätte apport som ett vanligt sök.

Eftersom det var jag som initierade det här med riktat närsök genom att fråga vad det är för något skall jag försöka beskriva vad det är. Anita berättade att det tillkom när man tog bort dirigeringsövningarna i nkl, och det skall visa om man kan styra sin hund till ett visst område och få den att söka där. Det finns inte alltid med i nkl, det beror på provets upplägg. I dag var det i båda fallen en sökapport (dolt utlagd) ca 15-20 meter bort, och det gäller alltså att få hunden att söka åt rätt håll.

Mackan jobbade bra idag, hon var lugn och fokuserad bakom skytten. Vid det första kastet höll hon på att knalla, och jag har nog medvetet hållit henne lite i "framkant" för att inte låsa fast henne vid mig, men ett litet nej fick stopp på det här knallningsförsöket. Sen fick jag hämta apporten själv så hon fick ingen fördel av sin idé heller. Det var inga problem att få henne att hitta det riktade närsöket, hon gick åt rätt håll och sökte och fann.

I det stora söket med vilt gjorde hon precis vad hon skulle. Jag höll mig långt ifrån sökområdet medan de andra hundarna sökte och medan Anita lade ut söket åt oss, så hon gick helt på mina kommandon (och inte på vad hon sett andra göra). Hon gick ut på ny mark när hon hade hittat fåglar och det gick att skicka henne i olika riktningar. Avlämningarna var faktiskt helt okej också när det var vilt hon hämtade.

Avlämningarna med dummies är bättre än för länge sedan, men fortfarande osäkra. Här är Gunilla min bästa coach, för hon är som en regissör för mig och hur jag beter mig. Jag är säker på att det här kommer att fixa till sig, men jag är trött på att det tar så lång tid! (=jag letar efter "nyckeln" för hur jag får dem att funka, men har inte hittat den ännu.)

Jag fick också med mig detta från dagen: Tänk på vad det är du övar; övar du markeringar så skall du inte övergå till att ta in apporten som en dirigering, då lär sig inte hunden att markera utan den lär sig att du hjälper den om den glömmer var apporten hamnade.