Klart, soligt väder, lite kallt, frost i gräset. Lite ofokuserad hund till en början, kanske för att hon är ovan att vara hos sin nya dagmatte med hundsällskap, eller för att hon fick hälsa på Karins hundar innan vi började. Eller för att hon och jag är oeniga om ifall man verkligen skall sitta hemma och skälla i två timmar när familjen är borta på kalas, och att jag därför har ignorerat henne ganska mycket sedan i går kväll. Men sen:
Vi lade ut ett mål mitt i en skogsbacke runt en sten, bollar gömda i löven. Ett mål uppe ovanför en hög berghäll vid kanten av en äng. Tre mål längs en promenadstig i skogen, ganska svåra för människorna att minnas. Ganska snabbt utlagda och hundarna fick bara se ett föremål läggas ut.
Okej, jag är fortfarande en rookie, men jag blev impad när hon fick gå som första hund på det första målet, stenen i skogsbacken. Vi stod uppe i en annan skogsbacke så hon fick springa ner för en liten slänt till det höga gräset, fortsätta förbi raden av staketstolpar ut och passera över det klippta gräset och så upp i skogsbacken - det blev lite snett här men så fann hon sig - och svängde upp mot stenen och hittade en boll.
Ekipagen turades om och Stella fick gå sist på alla målen för hon verkar ha totalkoll på om det finns något att byta med eller om man kan klämma in två föremål i munnen samtidigt. Vi fick gå näst sist eftersom vi har en släng av samma problem men inte lika uttalat. Bergknallen var inga problem och här började hon komma tillbaks utan några vidare dröjsmål. Inne i skogen fick hon väja för alla träd, och ingen av hundarna hade några som helst problem att komma ihåg var grejerna låg. Nu började vi försöka få bort hoppen vid avlämningen också. Det går framåt men jag är lite för inrutad och har svårt att variera mitt beteende.
Så kul att tänka tillbaks lite och jämföra med hur det går nu! I början av hösten var skicken sega och vi förstod inte varandra riktigt. Nu är det rappt och inga tveksamheter.
Vi avslutade med att skicka på två mål med lite störningar och allra sist ett "höger" där de senast utförda övningarna blev störningar i hundarnas minnen. Det som var nästan omöjligt då i september när vi började träna för Karin gick idag som på räls.
Nu är det bara ett tillfälle kvar av höstens träningar, om en vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar