Träning för Karin 27 februari

Vi flyttade ju tisdagens träning till idag istället, och mitt på dagen sågs vi vid det vanliga stället på Elfvik. Idag hade Karin förberett nya mål, så båda hundarna fick följa med och se var hon lade ut dummies. Sedan skickade vi växelvis på dessa nya mål och blandade med en kastad markering till den ena hunden, som fick hålla kvar den i minnet medan den andra fick gå på ett ut. När markeringen var hämtad fick samma hund gå över området där markeringen föll och vidare till ett mål som låg i linje bakom det. Vi skickade även med ett linjetag mot ett tömt mål, blåste stopp och vinklade höger till ett annat mål. Båda hundarna fick också lite kluriga enkelmarkeringar som föll uppe på kullar och på andra sidan en gles skogsdunge. Vi avslutade med att skicka ett låååångt linjetag mot det allra först utlagda målet, men från ett annat håll - diagonalt över hela området. Den spikade hon och gjorde som grädde på moset en utmärkt avlämning. Allt funkade bra idag, förutom ett stopp som var väldigt tveksamt. En timme gick oerhört fort i detta trevliga sällskap.
Just nu är det jättekul att tänja gränserna och se vad jag och hunden klarar. Och jag har den senaste veckan insett hur oerhört viktigt det är hur jag tänker och känner mig. Om jag är lugn och säker så går det hur bra som helst.
På tisdag skall vi ses på samma ställe igen, och då skall vi göra om samma övningar med dolda mål. Jag skulle egentligen behöva träna lite stoppsignal och lite höger o vänster, men nu har vi tränat två dagar i rad, så i morgon har Mackan officiell vilodag.

Kurs för Anita N med M-kullen

Anita, vår fantastiska uppfödare, har ordnat en kurs på 6 gånger för de ekipage från Mackans valpkull som vill gå. Idag möttes vi för det första tillfället. Vädret var okej, runt noll grader och mulet. Rena värmeböljan om man jämför med senaste veckans temperaturer på mellan 10 och 20 minusgrader.
Denna första gång fick var och en önska lite om innehållet i kursen, och Anita hade förberett några övningar från basic-nivå och uppåt för att se lite var vi alla står i träningen.
Vi gjorde en enkelmarkering, en dubbelmarkering på ett annat ställe, ett "suddigt" linjetag till området där enkelmarkeringen föll (dvs dummierna hade legat där sedan innan vi gjorde dubbelmarkeringarna), en övning där vi fick välja svårighetsgrad litegrann där jag kallade in hunden från området där dummyn låg och blåste stopp halvvägs in och därefter gick 90 grader så att jag skickade tillbaka ut till området med ett vänster, och sist en övning där fyra hundar jobbade (nästan) samtidigt på linjetag och två stod passiva.
Mackan och jag skötte oss båda bra, förutom att jag i början tappade lugnet litegrann vilket direkt sänkte kvaliten på avlämningarna och Mackan som inte vågade gå åt vänster - som vanligt - så dessa två saker blev vår läxa till nästa gång.

Tisdag = träningsdag

men inte idag - Karins valpkull nr två inom två veckor föddes i natt, så träningen blev flyttad till söndag istället. Och det var kanske lika bra för träningskompisen Gunilla fick barnens magsjuka och gjorde inte många knop. Så istället för dirigeringar på Elfvik blev det lunchprommis med tre labbar på andra änden av ön.
Snöfall, runt -6 och tre hundar runt benen. Då känns det att en hund inte är tillräckligt. Just nu räcker det med en hund, men om några år hoppas vi på en till. Kanske dyker det upp en lika mysig omplacering då?

Dolda dirigeringar

Förra tisdagens träning innehöll höger- och vänsterskick, Gunilla & Grappa, lite skäll på mig för att jag är för mesig och lite omständig vilket gav mig en del att tänka på. Dessutom fick vi (jag och Mackan) hemläxa: några vanliga raka skick i rask takt på de numera kända målen längst ut på Elfvik att utföras på lördagen och samma mål, fast dolda nu idag på söndagen.
Idag hade vi turen att få göra läxan tillsammans med G&G, vilket alltid höjer nivån en bit. Vi möttes och lät hundarna rasta sig medan Gunilla planerade träningen. Ja, jag hade också försökt planera men jag var inte alls på den detaljnivån som G var - nåt att träna på alltså. Sen satte vi hundarna i bilen och lade ut målen. Planeringen fortsatte under tiden, och när vi hämtade ut hundarna fick jag skicka Mackan först på ett av målen för att det verkligen skulle vara dolt. Hon gick iväg som en raket helt utan tvekan och hittade precis som vi hade planerat. Häftigt!
Gunilla skickade mot kastade markeringar och blåste stopp och vinklade mot de dolda målen. Det gick superbra för henne och Grappa idag. Det gick bra för oss också, inga problem att gå till något av målen. Höger och vänster gick bättre idag. Jag har ändrat mitt sätt att ge kommandot lite grann, och det kanske funkar. Nåväl, ny träning på tisdag och då får vi se vad Karin säger. Hon brukar få ner en på jorden.

Träningsuppstart för våren

Idag har vi haft första träningen med Karin för våren. Kul att vara igång med träningen "på riktigt". Idag var vi ensamma så det blev som en privatlektion. Vi körde lite tecken för att Karin skulle få stämma av hur vi låg till och så fokuserade vi på avlämningarna. De gick mycket bättre än i höstas, vilket var kul, men vi fick lite att fila på. Dessutom ville Mackan inte gå åt vänster. Lite komiskt nästan: Hon hade gått på ett vanligt linjetag till stället innan, och nu satt hon med sidan mot målet. Jag skickade och hon mindes inte utan gick iväg men snett åt fel håll. Satte henne igen och nu ville hon inte gå iväg alls. Jag flyttade henne närmare och närmare tills vi var kanske 10 meter ifrån. Då gick hon tveksamt ut och så hittade hon dummyn. Jag kastade ut den igen medan hon såg på och så gick vi tillbaks till stället där vi började. Jag försökte skicka henne åt vänster men hon satt som fastvuxen. Då satte Karin sin lilla 9-månaders två meter från Mackan med ryggen mot målet och skickade med ut. Nu blev Mackans hals en halvmeter lång. Fick hon ta den?? När Phoebe lämnat av kastade Karin ut dummyn igen, till samma ställe. Nu då? Skickade Mackan som fortfarande satt på samma plats, men samma sak igen! Fastvuxen i marken. Jag fick peppa henne ordentligt för att hon skulle gå iväg. Det handlar ju inte om att hon inte vet var dummyn är, utan något annat. Hon kanske inte tror att jag menar allvar?
Övriga tecken funkade bra, och minnet och nosen funkade också bra. Höger provade vi inte. Höger och vänster blev läxan till nästa gång.
Eftersom vi har lagt kursen vid 10 så fick jag se det vårlika vädret idag. Solen sken från klarblå himmel, det rann vatten på vägarna och fåglarna kvittrade.

Främmande föremål

Idag efter vår helgmorgonprommis med bästa grannen S och dvärgschnauzern Frida gick det att få tag på det som satt i Mackans tass. Erik hjälpte mig att lysa med en bra ficklampa och Benjamin höll undan Mackans tår och jag drog med pincett ut denna ca 1,5 cm långa tagg!
Hon är helt fantastisk Mackan, när man gör sånt här. Hon låg helt stilla och lät oss hålla på, och sade ingenting när vi drog ut taggen. Den här tilliten till att vi hjälper henne har hon haft ända sedan hon flyttade hem till oss. Jag tvättade såret, men hon verkar fortfarande inte ha ont på något sätt. Jag håller naturligtvis noga koll på om det skulle bli en infektion i såret, jag vet att det är extra stor risk med sticksår, och naturligtvis ännu mer i foten.
På eftermiddagen gick vi ut och tränade lite medan det fortfarande var ljust. Vi gjorde några linjetag över isen på sjön. Min tanke är att jag skall träna in några mål på andra sidan sjön (det är kanske 100 meter tvärs över där) och sen kunna skicka på samma mål när det är vatten och simvänligt istället för is. Det funkade riktigt bra idag, fast det var halt. Mackan kollar inte alltid vart jag pekar, utan tänker själv och går ofta på fel mål, så det tränar vi på att förbättra.
Jag har lärt mig att berömma vid rätt tillfälle, och det ger utdelning på avlämningarna som faktiskt börjar gå bättre och bättre. Vi har haft problem både med att hon släpper och att hon ibland vill behålla föremålet. Det är ju problem åt båda hållen, så kombinationen har varit svår för mig att lösa. Det är tydligt att hon nu förstår ordet "loss" och även "håll", men det är jobbigt för henne när jag säger "håll" när hon är nära mig så det har funkat bättre att bara vänta tyst tills hon har gett mig föremålet och sedan berömma. Det känns som jag har fått "loss" till ett positivt kommando.
Innan linjetagen lade jag ut ett sök. Hon fick titta på. När vi gick förbi området på väg tillbaks igen kom hon tydligt ihåg bollarna som låg där, och hon sökte jättefint och hittade snabbt de fyra första. Den femte fick hon leta efter ett tag, och hon sökte med hög intensitet utan att tröttna. Det är så kul att träna just nu, Mackans motivation är verkligen hög.
Nu ser vi fram emot att börja träna för Karin igen, och naturligtvis även kursen vi skall gå för Anita. Gunilla och jag har tillsammans bokat in några dagar hos Håkan och Karina, så så småningom vågar jag nog anmäla oss till nkl :)

Hälsostatus

Vår förra hund fick ett hårt kex varje kväll och hade fina vita tänder livet igenom. Mackan verkar inte ha lika "bra" tänder, så jag har börjat träna tandborstning. Än så länge borstar jag med en fuktad trasa, men min plan är att hon skall lära sig stå ut med riktig borstning med tandborste. När vi kommit så långt skall jag ta henne till veterinären och låta dem göra ren tänderna och sen hoppas jag att tänderna skall må bra med hjälp av daglig borstning.
Vi tror att ett löp kommer inom kort. Det är väl därför hon har fällt pälsen och den nya tjocka växer fram. Jag har också noterat lite mer frekvent kissande på promenaderna. Om det stämmer så löper hon med 5-6 månaders mellanrum, vilket kan kännas lite för ofta för en hund med avelsspärr men är antagligen helt normalt.
Sen har hon ett föremål i en trampdyna igen! Puh! Just nu sitter det strax under huden så att man kan skönja det där inne. Hon haltar inte och har inte ont. Vi väntar på att det kommer ut av sig självt, om det inte skulle bli plötsligt sämre. Vi har ju (tyvärr) erfarenhet av att sköta tass-sår sedan förra vändan i vintras.